I söndags besökte jag IOGT-NTO föreningen i Eksjö. Dom har genom åren gjort många fina insatser för Vit Jul. I år samlade dom över 500 namn genom att stå på Eksjö Sjukhus och informera om kampanjen. Jag deltog på deras föreningsårsmöte och bjöd på tårta. Vi pratade om Vit Jul, om hur det är att vara aktiv i en IOGT-NTO förening och jag tipsade lite om vad man kan göra i sin förening. Jag bjöd på tårta och föreningen bjöd på god räksmörgås. Ytterst trevligt!

Linda Tjälldén
Projektledare

Här kan du läsa en ledarkrönika i Aftonbladet från 2007 om Åsas bok

UNF:s politiska sekreterare Sofia Hedman har läst Mig äger ingen av författaren Åsa Lindeborg.

Mig äger ingen av Åsa Lindeborg är självbiografi som handlar om Åsas upplevelser att som barn leva med en ensamstående, fattig och alkoholiserad far.  Åsa ser sin far i ett rosa skimmer, hon vill ge honom den upprättelse som livet aldrig gav honom, trots att vi får följa henne genom en barndom med en ständigt berusad far som inte håller ordning hemma eller klarar av att laga mat till sitt barn, så lyser kärleken till honom igenom.

Boken osar av en känsla av hur det skulle kunna varit, hennes mamma kunde ha stannat kvar hos familjen, han kunde haft ett arbete som inte gjort honom sjuk, då skulle han inte ha börjat dricka och missköta sig själv och sina relationer. För mig är boken en dedikation till arbetarklassen och de som slitit ut sig i fabrikerna, och fått en guldklocka och grova arbetsskador efter 30 år av hårt arbete och hur spriten alltid funnits där för att döva och förtränga hur livet kunde ha varit.

Först ut är Susanna Alakoskis, Svinalängorna. Här kan du läsa DN:s recension av filmen och här hittar du en trailer för filmen.

Filmen bygger på boken Svinalängorna skriven Susanna Alakoski. Här kan du läsa SVD:s recension av boken.

Erik Löfvendahl skriver i SVD “Leena kan uttrycka hur hon upplever föräldrarnas försummelser. Hon och väninnan Riita är hjärtligt trötta på sina respektive föräldrars ständiga festande: ”Fulla vuxna hade gummiarmar och gummiben. Fulla vuxna stank smörgåstårta ur porerna. Fulla vuxna såg aldrig ett barn i ögonen. Vi hatsiktade på dem genom väggarna.” “.

Andreas har sett filmen och här kommer hans tankar och åsikter
Filmen bygger på Susanna Alakoskis debutroman Svinalängorna, som miljonprogamsområdet i Ystad kallades för när filmens huvudkaraktär Leena växte upp. Filmen beskriver, tillskillnad från boken, Leenas uppväxt ur ett vuxenperspektiv där hon blickar tillbaka på en minst sagt problematisk uppväxt. En uppväxt i fattigdom, utanförskap och alkoholism. Filmen har hyllats från alla håll, och spås även nå framgång när denna visas på filmdukarna i Europa.

När filmen visas i Europa kommer förutom utanförskapet och alkoholfrågan säkerligen den barnaga och kvinnomisshandeln som skildras i filmen även väcka stor uppmärksamhet, då det vardagliga våldet mot kvinnor och barn knappt skildrats på bioduken tidigare. Lag mot barnaga saknas fortfarande i flera av EU-länderna och är inget som diskuteras i offentligheten.

Sett med (mina) sverigefinska ögon är filmen också viktig då den istort sätt är den första filmatiserade skildringen av den största invandrargruppen i Sverige, den finska. Speciellt uppmärksammad har filmen blivit i Finland, då många finländare är intresserad av vad det blev av de över 600.000 som flydde fattigdom och arbetslöshet under 1960- och 70-talet. Inte sällan var sverigefinnarnas berättelser om det nya landet fyllda av rasism och utanförskap, där självmord och alkohol var en väg ut från den nya verkligheten. Om detta vittnar den än idag skyhöga självmordsstatistik bland sverigefinnarna, som är långt mycket högre än bland finnar i Finland. Därför var filmen inte helt okontroversiell bland sverigefinnarna då en del menade att filmen spädde på de klassiska fördomarna om finnen som sjävmordsbenägen, våldsam och alkoholiserad. Den typen av reaktioner hör till genrens natur. Det är sällan någon jublar av förnöjsamhet av att få sin existens belyst fullständigt naket och osminkat.

Var femte barn växer upp med minst en förälder som missbrukar. Filmen beskriver tydligt den ansvarsförskjutning som barn till missbrukare utsätts för. Som  när 10 åriga Leena torkar upp föräldrarnas spya, eller ser till så att lillebror Sakari får rena kläder och mat och skickas till skolan när föräldrarna ligger bakfulla. Erfarenheten visar att det är först när de anonyma siffrorna i all statistik får liv och skildras i litteratur eller på filmduken som siffrorna får kraft att påverka den allmänna opinionen till förändring.
De klassiska arbetarförfattarna har med pennan som vapen kunnat verka för stora samhällsomvandlingar. Ivar Lo-Johanssons litteratur som beskrev statarnas livsvillkor verkade med största sannolikhet till att statarsystemet avskaffades under 50-talet. Länge trodde man att författarnas makt som opinionsbildare hörde till historien, men idag läses Svinalängorna  i gymnasieskolor och används som diskussionsmaterial på socionomutbildningar.

Därför är Svinalängorna helt klart en av de viktigaste filmerna som gjorts i Sverige, och borde vara obligatorisk för varje politiker att se.

Andreas Jonasson

Nyhetsmorgon, Hillevi Wahl ambassadör för VitJul pratar tillsammans med Oliva från Trygga barn.

P4 Jämtland PG Bergkvist från Tandsbyn, pratar i sändningen mellan 15.00 och 15.30 cirka 15 minuter in i den programdelen om Vit Jul

P4 Kronoberg, kl 7.30 idag, ca 14 minuter in i sändningen pratar Curt Thapper om Vit Jul

P4 Dalarna Linda Engström pratar Vit Jul kl 7.30 cirka 14 minuter in i programmet

P4 Örebro, kl 11.30. Cirka 9 minuter in. Helena Wannberg pratar Vit Jul

Lite annat gott och blandat:
Bengt Fritiofsson tipsar i nyhetsmorgon om goda alkoholfria drycker till julen

P1 Tendens bland annat med Lena Wretman-Torberger från Ersta Vändpunkten

Mi Larsson bloggar om Vit Jul

Anni-Ellen beskriver sig själv som ett Maskrosbarn och har bloggat om Vit Jul